Pizol ligger ungefär en och en halv timme med tåg sydost från Zürich. Vädret var lite sådär och vi hoppades att det inte skulle vara molnigt. Jonatan och en kompis till honom hade varit på Pizol för några veckor sedan och då hade det varit dimma.
Vi tog kabinen upp och sedan var det två sittliftar tills vi kom till starten av leden. Ganska konstig känsla att åka i en sittlift utan att ha skidor på sig.
När vi väl kommit upp så passade jag på att känna på den första snön. Visserligen var det någon vecka sedan det hade snöat, så det fanns inte så mycket kvar.
Sedan började det gå uppför. Rejält uppför!
Vi var inte ensamma rätt många gick den här leden. Om ni förstorar bilden nedaför så ser ni en rand av en massa folk på väg uppför.
Efter en liten sväng fick vi valuta för mödan att ta sig upp!
Sedan fortsatte vi en bit och stannade för att äta lunch.
Sjön som var nedanför var perfekt att kasta macka på och berggrunden var någon slags skiffer och jag fick till några ganska bra kast.
På en av de högsta punkterna så staplade folk stenrösen och det här var nog den största. Det var ett helt fält av stenrösen. Sedan började det bära nerför, men med en stor stigning till.
Nedanför berget hade molnen börjat samlas och formade efterhand en vit matta under oss.
Och vad är en dag på berget utan lite After hike.
När jag kom hem var jag otroligt trött och de senaste dagarna har jag haft en träningsvärk som hetat duga.
Hoppas allt är bra med er där hemma.
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar