Det var meningen att vi skulle ha sett herrarnas storslalom och damernas slalom, men när vi kom fram fick vi veta att herrarnas hade blivit inställt, lite konstigt tyckte vi för det var fint väder, men efter ett tag kom ett moln och la sig som ett lock över dalen. Damernas slalom hade då blivit uppskjutet till klockan 11, istället för klockan 9, så vi fick gå till ett av öltälten och värma oss under tiden.
För att värma upp publiken, så uppträdde ett schweiziskt band. Hög kvalitet säger jag bara! Här kommer ett litet smakprov och för er som tror att schweizertyska är samma sak som tyska försök lyssna på vad de sjunger.
Vi hade inte så mycket svenska symboler med oss tyvärr. Jonatan hade en vikingahjälm och en norsk flagga, men vi hittade några schweiziska killar som hade en svensk flagga, som vi fick låna en kort stund.
Läktaren var ett ganska imponerande bygge av Haki. Lite större än det vi byggde under karnevalen.
Gänget på läkteren.
Det var mycket folk på plats.
Vi stod en bit bort från själva pisten, men det är närmare än vad kameran får det att se ut som.
Anja Persson efter hennes första åk. Förmodligen var hon inte jättenöjd. Man märkte att det blev svårare och svårare efter varje åkare och Anja startade bland de sista.
Vann gjorde Tina Maze.
Sedan började festen.
Sedan har jag inte många bilder till som är värda att publicera här, men det var en händelserik kväll. Tack vare att jag har varit lite förkyld på sistone och att man var tvungen att snacka ganska högt för att höras inne i tältet, så försvann min röst efter ett tag, så att endast lite svaga viskningar kom ut och tillslut kom knappast de ut heller.
Vägen hem blev också en strapats. Vi hade hört oss för innan på dagen med en busschaufför om hur sent man kunde ta sig till Zürich från Lenzerheide och han sa att det var lugnt om man var i Chur vid 23-tiden. När vi kom till Chur vid 22.45, så var displayen med avgående tåg ganska tom. Det fanns ett tåg som gick till Ziegelbrücke, men det ärr endast halvvägs till Zürich, men vi hörde från en busschaufför att det nog gick nattbussar därifrån. Innan vi hoppade på tåget, så passade vi på att fråga tågföraren om det verkligen gick bussar från Ziegelbrücke. Svaret blev tveksamt, men föraren var riktigt snäll och ringde centralen, som sa till oss att vi skulle ta en nattbuss 23.45 till Pfäffikon och därifrån gick det sedan S-bahn. Sagt och gjort. I Pfäffikon fick vi vänta ett litet tag, men sedan kom S-bahn och vi kunde ta oss till Zürich. I normala fall tar resan mellan Lenzerheide och Zürich ca 2 timmar, nu med vår lilla utflykt till Pfäffikon tog det oss 4-5 timmar.
Resten av helgen tillbringade jag att försöka få tillbaka min röst. I lördags lät det som om jag hade kommit i målbrottet, men nu är det ganska bra igen.
